En mindre grupp på rundtur förirrade sig idag till Strömstedtsalen, lockade likt i en saga av musiken.

"Skriver ni?"

"Nej jag skriver, han spelar. Det är så det brukar vara."

"Jo jag brukar se er genom fönstret ibland när jag sneddar över gården."

"Vi är ju här för jämnan."

Nästan alla dagar den här veckan

avsaknaden av söndagspanik är nästan förvirrande snarare än lugnande.