Dimanche

Jag undrar om man kan bli bakfull på lyckorus?
Om vårkänsloglädjen som blir förvirring kan komma och
slå mig i huvudet i slutet på veckan
så hårt att jag blir sittande i kläder mittemellan
vinterdepression och vårlycka
illamående och utan svar på någonting alls.
Så att jag plötsligt önskar att jag inte alls varit glad
överhuvudtaget men kanske kan samtal göra sånt
kanske ska jag bara inte prata om lyckan alls.
Kanske får jag bara skuldkänslor av det
eller så blir jag bara rädd och tänker att det här går aldrig väl.
Kanske är det rädslan paniken och inget annat.
Man får väl vara rädd får man anta.
Rädd för lyckan.
Solen skiner jag har i alla fall solen säger A. när hon åker härifrån.
Jag har gåshud i solstrålarna. Det har jag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0