vid middagsbordet säger en klasskamrat att hon kanske är övertrött

för hon sov bara fem timmar i natt.

jag hinner tänka att fem timmar, det är väl normalt

sedan:

normalt för mig ja. en vanlig natts sömn får jag fem timmar ungefär.

inte normalt för de flesta andra.

jag tänker på natten innan, på hur jag låg vaken till två-snåret

sedan tänker jag på hon som sa att om jag inte kunde sova

så fick jag gärna komma förbi

och inser

att jag inte definierar sömnlöshet som andra. ligger jag vaken till två

känns det normalt. om jag inte kan sova är jag snarare uppe till sex på morgonen

...

jag tänker att min relation till sömn inte är helt bra.